Jag gör:

..det förnedrande movet; stänger av--> och sätter på mobilen igen

Varför jag blir så arg:

För att jag helt plötsligt slängts tillbaka i samma stadie som jag var i när jag var 19. För att jag trodde att jag lärt mig så mycket om mig själv de senaste två åren. För att jag trodde att jag hur lätt som hellst kunde kontrollera mina känslor, eller snarare bristen på dem. För at jag helt plötsligt är mitt i ett sådant där spel som är helt förkastligt. För att jag kommer på mig själv med att anpassa mig. För att de här insikterna inte kommer ge påverka mig på något sätt och för att jag känner mig som en JÄVLA LOSER.

Hejdå, kan det här bara blåsa över nu?
Isolation just exakt nu, tack!

det jag tänkte

summering av kommande inlägg: ett nostalgiskt inlägg om hur fin sommaren 2010 var.

vad sjukt det är att vara hemma i sthlm och vad jag har saknat alla. över en sommar så började jag verkligen trivas här. tack sommaren och tack öar och tack ny och tack ljus och tack alla bra.

(fast egentligen var det något annat jag ville skriva, modet tryter tyvärr)

det här är vi på riktigt. kan ni tänka er det? på riktigt?

born of woman, mental man