10 dec. 2010
Varför jag blir så arg:
För att jag helt plötsligt slängts tillbaka i samma stadie som jag var i när jag var 19. För att jag trodde att jag lärt mig så mycket om mig själv de senaste två åren. För att jag trodde att jag hur lätt som hellst kunde kontrollera mina känslor, eller snarare bristen på dem. För at jag helt plötsligt är mitt i ett sådant där spel som är helt förkastligt. För att jag kommer på mig själv med att anpassa mig. För att de här insikterna inte kommer ge påverka mig på något sätt och för att jag känner mig som en JÄVLA LOSER.
Hejdå, kan det här bara blåsa över nu?
Isolation just exakt nu, tack!
Hejdå, kan det här bara blåsa över nu?
Isolation just exakt nu, tack!
7 dec. 2010
det jag tänkte
summering av kommande inlägg: ett nostalgiskt inlägg om hur fin sommaren 2010 var.
vad sjukt det är att vara hemma i sthlm och vad jag har saknat alla. över en sommar så började jag verkligen trivas här. tack sommaren och tack öar och tack ny och tack ljus och tack alla bra.
(fast egentligen var det något annat jag ville skriva, modet tryter tyvärr)
det här är vi på riktigt. kan ni tänka er det? på riktigt?
vad sjukt det är att vara hemma i sthlm och vad jag har saknat alla. över en sommar så började jag verkligen trivas här. tack sommaren och tack öar och tack ny och tack ljus och tack alla bra.
(fast egentligen var det något annat jag ville skriva, modet tryter tyvärr)
det här är vi på riktigt. kan ni tänka er det? på riktigt?29 nov. 2010
it's so sexy
jag mår gr8 just nu. life is a beach. jag gör grejer, förverkligar projekt, trivs asbra med att bo själv och hälsar på vänner i olika städer med jämna mellanrum. vardagen är perfekt. MEN jag vet att jag är på väg in i trubbel, balansen håller på att rubbas. ekosystemet kommer balla ur. näringskedjan bryts och så vidare.
jag trillar dit ungefär var sjunde dag. men varför?
det gror en liten oro.
och en bild på en tjock katt:

15 nov. 2010
3 nov. 2010
missar i will make
jag grämer mig redan inför denna och nästa helgs missar.
det jag missar:
-minilouge+mathew jonson
-animal collective
..det är min lista so far.
MEN jag får celebert besök ist!
26 okt. 2010
l@ur3nt

och hunratusentalstriljoners1000000000000000:- frågan är: what is loooove?!
min iakttagelse lyder:
..eller nej det blir nog ingen iakttagelse för jag har ingen koll. inget span för den delen heller. hähä. men om du orkat läsa såhär långt(hoppas ingen har det för nu kanske det blir liite för perzonal för att posta) så har jag några funderingar i alla fall. jo, är det möjligtvis kanske kanske så att jag är ett djur som behöver närhet och inte kärlek?
eller frågan är snarare om jag kan bistå med såndära kärlek, alltså kärlek som i "vi vill hålla varandra i hand så länge vi lever"-kärlek. kan inte påstå att det lockar.
USCH
snoozer looser in confusion
ball titel va?
fast inombords känns det inte så jävla ball ska jag säga!
vet ni främlingar där ute vad jag vill?
snälla om ni vet det så kommentera på inlägget. vad tror ni, eller liksom vad borde jag göra av mitt liv?
alla tips är välkomna!
några förslag från min sida är iaf:
-chilla på en karibisk ö
-flytta till NY
-plugga något????
-lära mig tyska superordentligt
------------
ni kanske har några egna förslag också?
hör av er isf..
20 okt. 2010
Alster..
O någon orkar läza:
Jag minns när jag år 2006 såg Times årliga nummer där de rankar årets viktigaste personer. Den man eller kvinna som rankas på första plats hamnar då på omslaget och detta år var det någon alldeles speciell. Personer som politiker, nationalekonomer och vetenskapsmän är de som brukar avbildas på det prestigefyllda omslaget men 2006 var det någon helt annan. I reflektionen av ett glansigt omslag fanns nämligen ”YOU”. Omslaget bestod av en datorskärm med ett YouTube-fönster i spegelpapper. Detta reflekterade alltså läsaren själv, mig. Motiveringen på förstasidan: ”You control the information age. Welcome to your world.”
Det är precis detta jag tänkte reflektera kring. Hur individen skapar sitt eget personliga mediaflöde och hur detta tar sig uttryck i videoessän som medium.
Jag äger en estetik och ett inre tankeflöde som formas och omformas inom mig. Jag har personlighet, jag är en individ och mina känslors komplexitet och flerfaldiga dimensioner finns inom mig, de vill ut. Jag finns även där ute, jag är publik och en del av allt annat, ett sammanhang. Jag är open source och jag vill ge dig mig och den sanna bilden av mig. Individ/kollektiv – sociala plattformar, vi är det nya superklustret. Jag väljer att formas av dig, er och andra, ni är mitt flöde[1]. Som flöde skapar ni mig, mina tankar, min kultur och min bakgrund samtidigt som jag skapar flödet. Ni finns i min förlängning. Där det finns medium och teknik som jag behärskar, behandlar och formar som mitt inre, fragmenterat och multidimensionellt. Här finns inga regler, bara ramar och kod som jag bygger till mitt eget medium/min egen kanal[2].
En stillbild av en död katt, nyhetsuppläsning, q[-'.'-]p och en barnvisa blir min egen virtuella verklighet. En videoessä, lika abstrakt och svårfattlig som jag. Jag skapar mitt eget flöde och mitt eget medium. The medium is the message[3]. Mitt medium är mitt budskap som jag delar med dig. Tillsammans i cyberspace redigerar och reviderar vi vårat flöde, våra essäer. Vi skapar det, vi vidarebefordrar det och bygger om det. Vi är ett kretslopp, vi är organiska och vi är proteser. Precis som modernisterna var hopkopplade via tåg är vi hopkopplade genom kod och ur den springer vi fram snabbare än ljuset.
Jag lovar att bli roligare snart..
Jag minns när jag år 2006 såg Times årliga nummer där de rankar årets viktigaste personer. Den man eller kvinna som rankas på första plats hamnar då på omslaget och detta år var det någon alldeles speciell. Personer som politiker, nationalekonomer och vetenskapsmän är de som brukar avbildas på det prestigefyllda omslaget men 2006 var det någon helt annan. I reflektionen av ett glansigt omslag fanns nämligen ”YOU”. Omslaget bestod av en datorskärm med ett YouTube-fönster i spegelpapper. Detta reflekterade alltså läsaren själv, mig. Motiveringen på förstasidan: ”You control the information age. Welcome to your world.”
Det är precis detta jag tänkte reflektera kring. Hur individen skapar sitt eget personliga mediaflöde och hur detta tar sig uttryck i videoessän som medium.
Jag äger en estetik och ett inre tankeflöde som formas och omformas inom mig. Jag har personlighet, jag är en individ och mina känslors komplexitet och flerfaldiga dimensioner finns inom mig, de vill ut. Jag finns även där ute, jag är publik och en del av allt annat, ett sammanhang. Jag är open source och jag vill ge dig mig och den sanna bilden av mig. Individ/kollektiv – sociala plattformar, vi är det nya superklustret. Jag väljer att formas av dig, er och andra, ni är mitt flöde[1]. Som flöde skapar ni mig, mina tankar, min kultur och min bakgrund samtidigt som jag skapar flödet. Ni finns i min förlängning. Där det finns medium och teknik som jag behärskar, behandlar och formar som mitt inre, fragmenterat och multidimensionellt. Här finns inga regler, bara ramar och kod som jag bygger till mitt eget medium/min egen kanal[2].
En stillbild av en död katt, nyhetsuppläsning, q[-'.'-]p och en barnvisa blir min egen virtuella verklighet. En videoessä, lika abstrakt och svårfattlig som jag. Jag skapar mitt eget flöde och mitt eget medium. The medium is the message[3]. Mitt medium är mitt budskap som jag delar med dig. Tillsammans i cyberspace redigerar och reviderar vi vårat flöde, våra essäer. Vi skapar det, vi vidarebefordrar det och bygger om det. Vi är ett kretslopp, vi är organiska och vi är proteser. Precis som modernisterna var hopkopplade via tåg är vi hopkopplade genom kod och ur den springer vi fram snabbare än ljuset.
Jag lovar att bli roligare snart..
6 okt. 2010
En glimt in i en taxi
Japp som du ser så är allt exakt som hemma. Det vill säga: en bunt fulla sthlmare i allsångar sig till lady gaga.
ÄNTLIGEN! (i Nobeltider och allt)

Tvi ,åh tvi, åh tvi, jag har inget internet!!!
Först mös jag, lyssnade jag på radio, läste hela vice(t.o.m skinnema) sen insåg jag att jag inte funkar utan min digitala person. Jag är kluven i två, en sorts schizofren. Min digitala sida skälver och krymper, ett hål växer inom mig. Jag döpte till och med mitt skolprojekt till en smiley.
..Så nu sitter jag på Möllans omysigaste fik och surfar ikapp all förlorad tid. Uppdaterar statusen på fejjan varannan minut och stalkar folk som aldrig förr. Löövez it.
29 sep. 2010
En liten tanke
Idag i duschen så var jag tvungen att titta upp för att vara säker på att det inte var en sabeltandad blåvarg som stod ovanför mig. Jag hade kunnat sträcka upp högerarmen rakt upp och känt pälsen under vargens käke med mitt långfinger. Sammetslen tunn päls. Om den hade funnits där så hade det varit dennes käftar som fradgat ner mig med det här isblå skummet. Det har färgar karet under mig. Hoppas att färgen trillar ut snart.
+varg
+en fluffig sko
-skyddstecken
-farmland
+varg
+en fluffig sko
-skyddstecken
-farmland
25 sep. 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




