Det är ett sånnt program som man lika ofta gråter till som skrattar hejdlöst till.
Seriöst är jag en enda humörsvägning hela jag, eller?
Jag kan till och med både gråta och skratat till "Rescue 911" under en och samma dag. Till exempel idag. Som tur är så skrattade jag sist jag såg det så jag antar att jag nu är lycklig.
Jag har läst Petes dagbok eller till och med flera av dem... det är bara synd att han skriver så jävla knarkigt..
Det värsta som finns är att se vuxna män gråta på il café
män som gråter är verkligen min ömma punkt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar